Ett verktyg som borde användas mer är checklistor. Det är billigt, enkelt och effektivt. Syftet med en checklista är att påminna om alla steg som ska utföras så man inte glömmer något, inte beskriva hur man gör. Checklistan ska alltså användas av en expert och inte vara en komplett beskrivning för nybörjaren.

Checklistan utvecklades av flygindustrin under tidigt1900-tal efter en olycka då en testpilot glömde ta bort en spärr på rodren före start varpå han störtade och dog. Man insåg hur lätt det är att glömma ett enkelt handgrepp, även om man är expert och vet att det ska göras och hur stora konsekvenserna kan bli. Sedan dess är checklistor an viktig del av flygets säkerhetsarbete, de används varje gång man flyger.

Checklistor är användbara inom alla områden och har visat sig vara fantastiskt effektiva, ett exempel är sjukvården. Under 2007-2008 gjorde WHO ett experiment där man införde checklistor för operationer. Listan består av 19 punkter, varav 3 är 2 minuters pauser för att skapa reflektion. Punkterna är inte bara av medicinsk karaktär utan handlar också om kommunikation. Checklistan testades på 8 sjukhus runt jorden, både i I- och U-länder och resultatet är minst sagt imponerande: komplikationerna minskade med 36% och dödsfallen med 47%. Det är årtiondets effektivaste ”behandling”!

I en grupp kan checklistor leda till att teamarbetet och diciplinen förbättras. Bla beror det på att kommunikationen förbättras och att det ger alla (t.ex en sköterska i ett kirurg-team) en möjlighet att ifrågasätta ”stjärnans” (kirurgen) agerande.