Gruppintelligens

Går det att mäta en grupps intelligens och vad är det i så fall?

Måttet på intelligens för en individ beskriver i princip dess förmåga att lösa en rad problem av varierande typ. Detta mått går utmärkt att föra över på en grupp där man istället mäter hur bra gruppen kollektivt löser problem, alltså går det bra att mäta en grupps intelligens.

Frågan om vad som påverkar gruppens intelligens dyker raskt upp. Är det summan av individernas intelligens? När man mätt gruppintelligens har man funnit följande:

Svag korrelation:

  • Motivation
  • Sammanhang
  • Group satisfaction (vad är ett bra svenskt ord?)
  • Individernas intelligens

Stark korrelation:

  • Medeltalet av individernas förmåga att läsa andra människors reaktioner och känslor
  • Jämnhet inom gruppen att delta i konversationer (alla pratar ungefär lika mycket)
  • Andelen kvinnor (man tror att detta egentligen är kopplat den första punkten)

Vad kan vi lära oss av det här? Jag förmodar att om vi vill skapa intelligenta grupper ska vi titta på social kompetens och förmåga till kommunikation. Kod-primadonnor som är fantastiska på att programmera men saknar social förmåga gör alltså nödvändigtvis inte att en grupp blir bättre på att lösa sina problem.

Professor Thomas W. Malone forskar inom området.

En reaktion på “Gruppintelligens

  1. Pingback: Hur tränar man gruppintelligens? | Kristoffer Richardsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>